Postad tisdag 6 oktober, 2009
http://www.nationell.nu/2009/10/06/lakare-thomas-jackson-gellert-tamas-ljuger/
Thomas Jackson anser att Gellert Tamas ljuger
På tisdagskvällen sände SVT Debatt en hetsig diskussion om de apatiska flyktingbarnen. Programledaren Belinda Olsson kunde knappt hålla tillbaka tårarna när hon ringde upp systern till en ”apatisk flykting”. Debatten utgick från journalisten Gellert Tamas senaste bok De apatiska, där författaren bland annat hävdar att det inte finns några bevis på att barnen fejkat. I en debattartikel på nationell.nu skriver Thomas Jackson, läkare och specialist i allmän psykiatri och simuleringsdiagnostik, att Tamas ljuger.
Så är Gellert Tamas återigen ute med sina osanningar i boken De apatiska, utgiven på förlaget Natur och Kultur. Boken släpptes i september 2009 och är socialpornografi och hänsynslöshet mot oskyldiga offer i högsta grad. Framför allt mot barn men även mot vuxna svenskar. Hur kan en legitimerad läkare som undertecknad tillika specialist i allmän psykiatri komma med så grova anklagelser mot en enskild journalist och författare? Jo, jag anser det helt nödvändigt av flera skäl.
1. Många flyktingbarn lider oförsvarligt i Sverige som offer i världens kanske största och mest långdragna copycatepidemi någonsin. Folk måste börja gå ur huse och demonstrera mot svensk medias hantering.
2. Undertecknad, sund socialkonservativ med nationella förtecken – kanske kan jag till och med kallas kristen nationalist, bedömer att jag nu måste ta i med hårdhandskarna verbalt mot dessa otroliga och hysteriska manipulationer som idag sveper genom den svenska pressen. En svensk press som utmålar den svenska regeringen och dess tjänstemän som helt odugliga och inhumana trots att dessa, vad jag förstår, gjort sitt absolut bästa för att finna en kompromiss i svåra asylärenden.
En nästan enad press lyfter fram Gellert Tamas som en profet. Men läser man kommentarerna på tidningarnas nyhetssidor och bloggar ser man att allmänheten signalerar stor vrede och hämndlystnad mot dem som styr på redaktionerna. Lösningen på gåtan apatiska barn är i korthet följande:
1. Svenska läkare har aldrig fått utbildning i simuleringsdiagnostik. Detta är den mycket enkla och mest basala förklaringen till den hysteriska ”apatiska” epidemin hos flyktingbarn i Sverige.
Därför har jag tillskrivit styrelsen för Karolinska Institutet med krav att detta undervisningsmoment måste tillföras svensk läkarutbildning – bland annat för att förhindra katastrofer som copycatepidemier av tvångssimulering hos utsatta flyktingbarn i framtiden.
Avsaknad av denna diagnostiska kompetens hos svensk sjukvårdspersonal påtalade jag senast den 31 augusti på Svenska Dagbladets debattsida.
2. Eftersom svenska läkare saknar undervisning och kompetens att sätta simuleringsdiagnos så används naturligtvis aldrig denna diagnos.
Gellert Tamas hela bok bygger på detta. Det avskyvärda med Tamas är att undertecknad utförligt år 2006 berättat allt detta för honom. Men eftersom denna förklaring hade fått hela hans upplägg att punktera så valde han medvetet att bortse från det och lägga allt relevant i mediaskugga – för att tjäna sig en grov hacka själv?
Han åkte sedan runt till några läkare (väl valda), hälsopersonal och andra och frågade om det fanns några säkra tecken på att barnen simulerar. Alla svarande blir osäkra eftersom inga simuleringsdiagnoser är satta. Detta beskriver Tamas sedan som att barnen råkat ut för ”myter, rykten och manipulationer”. Men om svenska läkare gjort sitt jobb och följt internationella regler avseende diagnostik så hade ju Tamas bara fått konstatera: ”Jaha, de har fått simuleringsdiagnos. Då förstår jag. De simulerar alltså”, och så hade han sluppit skriva sin bok och undkommit de rättssaker mot honom och svenska media som sannolikt kan komma för att för att man i så många år brutit mot de internationella pressetiska konventioner som diskuterar copycatfenomen. Mediaforskarna Marsch och Melville har till exempel tydligt diskuterat hur ”ett lands media ibland använder copycats för att påverka sin regering”. Att den av flyktingbarnen uppvisade ”medvetslösheten” är imitationer av bilder av andra flyktingbarn som ligger ”medvetslösa” är uppenbart.
Ju mer media skriver om det desto fler bilder och suggestioner och desto fler imitationer – så kallade copycats.
Svenska media har ju fullständigt överöst Sverige med stora, braskande, emotionella bilder av medvetslösa barn i dramatiska situationer. Gellert Tamas har på ett hänsynslöst sätt utnyttjat detta. Att vi från barnmedicinskt håll vet att barnen tar mycket svår skada, några traumatiseras för livet av copycatspel, tycks inte bekomma Tamas det minsta.
Lägg ingen skuld på flyktingarna – lägg ansvaret där det hör hemma – på svenska media och dess huvudmän som framkallat denna tragik.
MabP syndrom 